Moment 2
Jag ska villigt erkänna att jag just nu inte har ett skit att komma med men jag tänker att det här får bli den officiella tråden för Moment 2.
Kan man outsourca sin läsning av Silverman till någon?
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Johannes Sundlo hos -
http://marcosmigoya.com/Arkiv/Kvalitativ%20metode.pdf
Mycket bra i den PDFn!
Överskådligt och på svenska. -
-
Permalänk Svar från Ann Eriksson hos -
Jag undrar vilka kapitel var det i Widerberg nu igen?
-
-
Permalänk Svar från Johanna Schäfer hos -
Hela den boken ska man läsa. Hon förklarade att den boken ses som ett bra exempel, vilket ska göra så att man får bättre förståelse för just kvalitativa studier.
-
-
Permalänk Svar från Johannes Sundlo hos
-
Är den värd att läsa?
-
-
Permalänk Svar från Johanna Schäfer hos
-
Har faktiskt inte läst hela...Men gissar ändå nej, någon som säger emot?
-
-
Permalänk Svar från Caroline Hasselgren hos -
Kolla Ingas dokument på GUL som heter typ "information inför tentan" eller nåt sånt. Där står att det inte kommer komma ngr frågor som inte kan besvaras om man inte läst Widerberg. Dock menar hon på att den kan vara vettig att läsa för språkets skull, dvs. att det kan vara lättare att läsa på svenska och att vissa frågor kan bli lättare att besvara om man läst den.
Jag tolkar detta som att det går utmärkt att skita i att läsa den/slöläsa den. :)
-
-
Permalänk Svar från Johanna Schäfer hos
-
Jag har mailat Inga gällande frågor om CA och att en undersökning är naturalistisk. Tänker att det finns risk att fler än jag undrar om detta så delar nu med mig av hennes svar till er:
Hej,Eftersom jag fått flera mail nu om CA och DA så kan jag väl nu konstatera att det var ett mindre väl valt exempel på tentamensfårga eftersom de två metoderna ligger så nära varandra att det kan vara svårt att få tag på skillnaden. Att CA fokuserar samtalet i sig, medan DA är vidare avseende material som används (samtal, text, tecken mm kan analyseras) och även drar slutsatser om sammanhang (som någon av er skriver).Innebörden i "naturalistisk" innebär att det handlar om autentiska situationer. Blir lättare att se poängen med om man tänker sig att man ibland konstruerar situationer för speciellt för forksning t ex experiment eller en intervju.HälsningarIngaFrån: Johanna Schäfer [johanna_jcs@hotmail.com]Hej Inga,
Skickat: den 11 januari 2011 19:35
Till: Inga Wernersson
Ämne: Gällande moment 2 i PV1322
Vi är några som diskuterat fram och tillbaka gällande din fråga "vad innebär det att en undersökning är naturalistisk?". Vi diskuterade fram att det måste innebära att man vill göra observationer av aktörer i autentiska situationer. Att man söker individers och naturliga gruppers innebörd av meningsskapande, detta för att komma bort från förutfattade och bestämda teorier.
Tänker vi rätt här eller är det saker vi missat? Vi undrar om man ska koppla naturalismen till denna fråga, för det var där vi fann, som vi tyckte, relevant information.
Sen vill vi också ha ett förtydligande gällande konversationsanalys. Rita sa nämligen till oss under ett seminarium att det inte kommer vara med på tentan, du har inte heller tagit upp det på någon föreläsning, men ändå har du med det som ett exempel på examinationsfråga. Är det något vi bör fördjupa oss i eller är det överkurs?
Tacksam för svar!
Med vänlig hälsning
Johanna PV2 -
-
Permalänk Svar från Linnea Söderman hos
-
Skillnad på naturalism och ethnometodologi?
-
-
Permalänk Svar från Sofia Skönblad hos -
Ethnometodologi har fokus på hur man får gruppen att hänga samman. Silverman skriver att inom naturalismen använder man mest observationer och intervjuer medan man inom ethnometodologi helst använder audio/video-inspelningar (silverman sid 57). Men kan ethnometodologisk forskning också vara naturalistisk då?
-
-
Permalänk Svar från Johannes Sundlo hos
-
Etnometodologi
Etnometodologin växte fram inom sociologin i USA på 60-talet. Etnometodologi syftar till att
beskriva vilka metoder människor använder för att skapa och tillägna sig de oskrivna regler
som ingår i sociala sammanhang. Exempel på etnometodologiska studier är hur man
socialiseras in i ett visst yrke eller kultur. Eftersom metoderna är "genomskinliga" har man
funnit det lämpligt att studera vad som händer när man bryter mot normerna medvetet eller
som vuxen hamnar i ett sammanhang där man inte vet vad som gäller. Harold Garfinkel som
är grundare av etnometodologin, använde sig av fältexperiment. Han kunde t ex be sina
studenter att hemma i sin egen familj bete sig som "en gäst", vilket ju då medför att man låter
sig bli serverad vid middagen, ber om tillåtelse att få låna toaletten, telefonen osv.
Reaktionerna från familjemedlemmarna var så starka att det kan ifrågasättas om experimentet
var etiskt försvarbart. För att tillvaron ska vara ordnad och begriplig behöver vi dessa
scheman för beteendet. Tänk på hur det känns när någon bryter mot normerna för beteendet i
tunnelbanan t ex. -
-
Permalänk Svar från Ann Eriksson hos
-
Hej. Nu sitter jag med sidan 96 om grounded theory och förstår inte någonting. Kan någon förklara?
-
-
Permalänk Svar från Anna Andersson hos -
Ann, jag tolkar det såhär:
Ett sätt att arbeta teoretiskt utan inledande teoretiskt grundade hypoteser/teorier - man börjar istället i empirin - för att allt eftersom skapa teori av det man får fram.
Man vill generera teorier genom data istället för att utgå från tidiga hypoteser.
Ett induktivt förhållningssätt.
Jag tänker som ett ex: en antropolog som åker till Papua New Guinea o lever med en grupp urinvånare (genom deltagande observation). Under tiden när antropologen förstår mer av folket och dess kultur så skapas analytiska begrepp, kategorier, hypoteser - som alla utvecklas till en sammanhängande teori.
Det står att bakgrunden var att man behövde "komma ut i verkligheten", börja ute på fältet och skapa teori utifrån datan man får fram där (genom empiri). Man studerar ofta en specifik grupp o situation står det också.
Typ nåt sånt? Eller måste man krångla till det mer med metodens alla steg?
-
© 2012 Created by Fredrik Johnsson.
Drivs med tekniken bakom 
.
